Evians-les-Bains

Rutt: Ehrwald - Evians-les-Bains
Sträcka: 51 mil
Tid: 6 h 25 min
Stopp: Wiesendangen, Schweiz

Efter att andats alpluft och gått på slottstur i två dagar så kände vi oss nu mer utvilade än vad vi gjort sedan vi for iväg - med ett litet minus pga de något upprörda magarna som uppstod efter att vi ätit för många snack-pots och makaroner. I övrigt är vi på topp när vi lämnar Ehrwald bakom oss.

Dagens biltur är inte så mycket längre än vad tidigare dagar har varit, vi ska ta oss från Österrike, genom Schweiz, till Evians-les-Bains i Frankrike. Resan ska enligt gps:en ta ungefär 6,5 timme.

Lite vemodigt vinkar vi hejdå till Alperna, men fortsätter ändå glatt mot Frankrike.

Lite vemodigt vinkar vi hejdå till Alperna, men fortsätter ändå glatt mot Frankrike.


Ett par veckor tidigare, under planeringen av roadtripen:
- Vad är det här? Här ligger en liten sjö. Ska vi stanna där påvägen ned?

- Ser fint ut. Vad heter sjön?

- Det kan jag inte riktigt se, Lac nånting. Kan du kolla om det finns några bra hotell runt därikring?

- Svindyrt här på ovansidan av sjön, men om vi åker runt till andra sidan är det billigare. Ligger nån stad där. Evians nåt. Där finns det ett par bra ställen?

- Kanon, det tar vi. Boka det.


Och efter att vi tillbringat ganska mycket tid uppe bland bergen så tänker vi nu att vi ska se till att komma iväg i tid till Evians. Så att vi har så mycket kvar av dagen som möjligt att spendera där. Vid 10 kommer vi iväg. Nöjda. Vid lunch stannar vi till på en liten gräsplätt i Schweiz för en picnic och nytt kaffe.

public.jpeg
public.jpeg
Lunchstopp i Schweiz. Kändes lite märkligt att för ett par timmar sedan swisha förbi snöklädda berg, och nu sitta på en gräsmatta här och äta picnic.

Lunchstopp i Schweiz. Kändes lite märkligt att för ett par timmar sedan swisha förbi snöklädda berg, och nu sitta på en gräsmatta här och äta picnic.

Emma förbereder kaffet efter lunchen

Emma förbereder kaffet efter lunchen

Än så länge går allt bra. Vi rullar på i bra fart, har inte behövt stanna mer än för lunch och är i god tid till att hinna fram till Evians innan alla butiker stänger. Men plötsligt ser vi något på kartan, en lång, röd, nästan svart sträng längs den väg vi åker på. Även har google ändrat vår ankomsttid med nästan 2 extra timmar. Vad i helvete?

Men det är viktigt att hålla humöret uppe när man är ute och kör. Vi vägrar därför tro på det vi ser, vägarna är fina, vädret är fint, allt går bra. Det där som ser ut som en trafikstockning kommer ha försvunnit lagom tills vi når fram dit. Det är ingen fara, tänker vi och fortsätter sjunga med i vår roadtrip-playlist som nu övergått från Sound of Music till Backstreet Boys. Bra har vi det, väldigt bra, tills det slår totalstopp och vi får köa oss igenom kanske 2 mil på två timmar.

Vilar upp oss och byter chaufför på en rastplats ganska nära Evians efter 2 timmar av köande.

Vilar upp oss och byter chaufför på en rastplats ganska nära Evians efter 2 timmar av köande.

Så plötsligt, när kön släppt och vi sitter och kör sista sträckan mot Evians så ringer Mamma och Pappa in. Dom undrar om det går bra, hur vi har det och vart vi är påväg nånstans.

- Vi ska till Evians-les-Bains. Det ligger i Frankrike.

Pappa söker upp platsen på sin karta:
- Det är ju vid Genèvesjön.

Vi:
- Hahah, nänänä. Det där får du googla om. Det är nån sjö som heter Lac Barmac eller liknande.

Pappa:
- Det är Genèvesjön. Fast den heter kanske något annat på den franska sidan.

Jag och Emma:
- Vad är det du säger? Ska vi till Genèvesjön?! Det kan inte vara sant! Det ska väl vara otroligt vackert?

Genevesjön, sett från den Schweiziska-sidan.

Genevesjön, sett från den Schweiziska-sidan.

Sluttningar med hus och vinodlingar runtom sjön.

Sluttningar med hus och vinodlingar runtom sjön.

På plats i Evians så checkar vi sedan in på vårt hotell och tar oss snabbt ut för att få upptäcka staden, sjön och även passa på att äta en bit mat.

public.jpeg
public.jpeg

Och när vi är påväg ned mot vattnet så inser vi att vi ju har en halv flaska vin kvar uppe på rummet. Om vi går så fort vi bara kan så borde vi hinna hämta den, två glas och sedan fort skynda ned igen till strandpromenaden för att titta på solnedgången över Genèvesjön. Som känns som något vi verkligen vill uppleva. Sprintande skyndar vi till rummet….

IMG_1295.jpg
IMG_1296.jpg
IMG_1300.jpg

….och hinner i tid! Här sitter vi sedan, med solnedgången över sjön, perfekt fotoljus och ett glas vin vi köpt på en mack i Tyskland.

public.jpeg

Och det var även på den macken i Tyskland som det ju uppdagades att jag lagt kvar bilnyckeln i Bad Berneck. Och händelsen har utvecklats sen dess.

Efter att ha kommit fram till att nyckeln är upphittad, men att personalen inte kan engelska och jag inte tyska så börjar en häftig brainstorming av hur problemet kan lösas. Vi vädrar idéer om allt ifrån att skriva en text på engelska, köra google translate och maila dom - men vi hittar ingen mailadress på deras hemsida.

Vi fortsätter med att fundera på om vi känner någon som talar tyska. Och då kommer jag på det! Lina kan tyska!

Jag skickar ett panik-sms till henne och förklarar situationen, hon svarar att hon ska tala med sin Mamma som är ännu vassare på tyska än hon. Jag skickar alla uppgifter om hotellet och mig till henne. Hon ska återkomma om hon lyckas få tag på dom.

I nästa inlägg: 30 kg packning på torget i Montpellier